Insamling av åkerskiftespecifika näringsuppgifter i det digitala datasystemet skulle avsevärt effektivisera vattenskyddet inom jordbruket

© Kai Widell

SYKE och Luke meddelar

Miljöregleringen inom jordbruket förnyas som bäst. Man håller på att föreskriva maximala nivåer för fosforgödsling som gäller alla gårdar. Efterlevnaden av gränserna borde kunna övervakas bättre än för närvarande. Enligt den nya rapporten skulle detta lyckas med ett digitalt datasystem där man samlar in uppgifter om näringsinnehåll, odlingar och skördar från alla åkerskiften i Finland. Inrättandet av en sådan näringsdataresurs skulle förutsätta ny lagstiftning.

För att lösa problemet med eutrofieringen av vattnen som orsakas av jordbruket behövs en effektiv miljöreglering av jordbruket. Denna reglering reformeras för närvarande. De nuvarande begränsningarna för användningen av kvävegödsling kompletteras med bestämmelser om maximala nivåer för fosforgödsling som införs i lagstiftningen och som gäller alla jordbrukare.

I den nya rapporten föreslås att myndigheterna och forskarna ska få tillgång till en digital näringsdataresurs som stöd för gödselregleringen. Rapporten har utarbetats i samarbete mellan Finlands miljöcentral (SYKE) och Naturresursinstitutet (Luke).

"Jordbrukarna känner visserligen till näringstillståndet i sin egen åkermark, men informationen överförs numera inte från gårdarna för att användas inom förvaltning- eller forskning. Detta innebär att gödselgränserna och den övriga miljöpolitiken måste planeras och genomföras med bristfällig information", konstaterar forskare Kauko Koikkalainen vid Luke.

I denna digitala näringsdataresurs skulle man samla in uppgifter om näringsinnehåll, odling och skördar på alla åkerskiften i Finland. Näringsdataresurs skulle upprätthållas av Livsmedelsverket.

"Inrättandet av en dataresurs skulle förutsätta att markprovtagningen görs mer tillförlitlig. Förvaltningens nuvarande register borde också utvecklas, till exempel harmonisera växtregistret och inrätta ett register för konstgödselprodukter i realtid", fortsätter Koikkalainen.

Dataresursen skulle underlätta planeringen av miljöpolitiken och utvecklingen av vattenskyddsåtgärderna inom jordbruket så att de blir så kostnadseffektiva som möjligt.

Ibruktagandet av näringsdataresurs skulle kräva ytterligare åtgärder på vissa gårdar

Ibruktagandet av jordbrukets näringsdataresurs skulle kräva ytterligare åtgärder på gårdar som för närvarande inte gör skiftespecifika anteckningar i den omfattning som den nuvarande miljöersättningen förutsätter. Ytterligare åtgärder behövs också för gårdar där de skiftesspecifika anteckningarna ännu inte sparas digitalt. Behovet av separata enkäter och rapporter riktade till gårdarna skulle dock minska.

"Intervjuerna med jordbrukarna visar att de förhåller sig på många olika sätt till insamlingen och utnyttjandet av åkerskiftespecifika uppgifter om näringsinnehåll, både negativt och positivt. En del av de jordbrukare som intervjuades misstänkte att alla jordbrukare inte iakttar gränserna för gödsling och inte samlar in uppgifter på ett ändamålsenligt sätt. Näringsdataresursen kan då ses som en möjlighet att garantera att reglerna är desamma för alla", sammanfattar specialforskare Helena Valve vid SYKE.

Införandet av en näringsdataresurs skulle förutsätta ny lagstiftning

Införandet av en näringsdataresurs skulle förutsätta ny lagstiftning. Alla jordbrukare ska åläggas skyldighet att hålla och rapportera skiftesbokföring på samma nivå som i det nuvarande miljökompensationssystemet på ett sätt som gör det möjligt att övervaka de maximala tillåtna nivåerna av gödsel.

Även om näringsdataresursen i första hand skulle vara avsedd för myndighetsändamål är uppgifterna i den i huvudsak offentlig miljöinformation, vars tillgänglighet det inte finns motiv att begränsa. Bestämmelser om utlämnande av uppgifter ska dock utfärdas separat antingen genom en allmän ändring av offentlighetslagen som gäller miljöuppgifter, eller genom att inkludera bestämmelser om utlämnande av miljöuppgifter som ingår i näringsresursen i speciallagstiftningen om begränsning av näringsbelastningen.

Utredningen är en del av projektet Samassa Vedessa som leds av Finlands miljöcentral. Målet med projektet är att utveckla konkreta rekommendationer för att förbättra faktaunderlaget och metoderna för vattenskyddet. Projektet finansieras av Finska Kulturfonden och i det deltar forskare från Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet, Helsingfors universitet och Pyhäjärvi-institutet.

Mer information

Forskare Kauko Koikkalainen, Naturresursinstitutet (Luke)
tfn 029 532 6257, fornamn.efternamn@luke.fi

Specialforskare Helena Valve (intervjuer med jordbrukare), Finlands miljöcentral (SYKE)
tfn 0295 251 723, fornamn.efternamn@syke.fi

Jur.dr Jussi Kauppila (juridisk analys):
tfn 040 5400 665, fornamn.efternamn@gov.fi

Ledande forskare Petri Ekholm, ledare för projektet Samassa Vedessa, Finlands miljöcentral (SYKE)
tfn 0295 251 102, fornamn.efternamn@syke.fi

Länk till rapporten

Finlands miljöcentrals rapporter 4/2022
Jordbrukets näringsdatalager - verktyg för myndigheter och jordbrukare (helda.fi) 

Länk till sidan för projektet Samassa Vedessä
Samassa Vedessä