Pressmeddelande 08-03-2019 kl. 9.00
Miljöministeriet och Finlands miljöcentral informerar
Brunanden, som lever i näringsrika sjöar och myrmarker, klassificerades som akut hotad, eftersom beståndet har minskat kraftigt. Nedgången antas bero på konkurrens om näringen med fiskarna samt på små rovdjur. Även det faktum att skrattmåsarna försvunnit från många fågelvatten har inverkan, för brunanden häckar gärna bland måskolonier. Arten hotas också av jakt. Bild Juha Laaksonen.
En ny hotbedömning visar att naturen i Finland fortsätter att utarmas. Av de över 22 000 arter som bedömdes är 11,9 % hotade. I den föregående bedömningen var andelen 10,5 %. Det finns hotade arter i alla artgrupper, men förhållandevis flest finns det bland fåglarna och mossorna. Den främsta orsaken till att arter hotas är att deras livsmiljöer minskar och försämras kvalitetsmässigt. Mycket kan göras för att stoppa minska utsattheten, men det är bråttom med åtgärderna.
Andelen hotade arter är störst bland fåglarna och mossorna
Ungefär en tredjedel av fåglarna och mossorna i vårt land är hotade. Också bland lavarna, kärlväxterna, fjärilarna och steklarna är andelen hotade arter stor. Situationen för alla dessa artgrupper har försämrats från den föregående bedömningen. Av ryggradsdjuren är nästan en tredjedel hotade. Till exempel fjällräven, insjölax och ortolansparven och ytterligare tjugo arter är akut hotade.
Mnemosynefjärilen, som är klassificerad som en sårbar art, lever på lövängar och hagmarker. Arten har tre olika naturliga förekomstområden, och man har dessutom lyckats flytta den för utplantering i ett fjärde område där arten senast påträffades i början av 1900-talet. Mnemosynefjärilen är beroende av bete, och arten hotas när öppna områden växer igen. Bild Mikko Kuussaari.
Ungefär 10 procent av insektarterna i Finland är hotade. För en del insekter har situationen förbättrats, eftersom många sydliga arter har dragit nytta av att klimatet har blivit varmare. Däremot är över 200 fjärilsarter mer hotade än tidigare, trots att situationen för 152 arter har förbättrats.
Hoten mot arterna fortsätter i alla livsmiljöer
Fjällen, myrarna, vattnen och klipporna är de livsmiljöer där hoten mot arterna ökar snabbast. Endast enstaka ändringar mot det bättre har skett för arterna i dessa livsmiljöer. Av fjällarterna är speciellt fjärilarna och kärlväxterna utsatta. De lider bland annat av klimatförändringens följder.
Största delen av de utsatta arterna finns i skogarna och i kulturlandskapen samt i andra miljöer som uppstått som följd av mänsklig aktivitet. En del av arterna i dessa miljöer är hotade men samtidigt har tillståndet för andra arter förbättrats och som helhet ändras hotbilden långsammare än på fjällen och myrarna. Skogarna och kulturlandskapen är de artrikaste miljöerna, vilket förklarar den stora mängden hotade arter.
Det största hotet är att livsmiljöerna minskar och försämras kvalitetsmässigt
Förändringarna i skogsmiljön är den mest betydande orsaken till att arter blir utsatta. För 733 arter är förändringarna i skogsmiljön den främsta hotfaktorn. Orsakerna till förändringarna är vanligtvis skogsförnyelse och skötselåtgärder samt bristen på gammal skog, högresta träd och död ved.
Fjällklockan växer på skuggig och kalkrik mark i fjällen. Arten är väldigt sällsynt hos oss, och den har klassificerats som akut hotad. Arten är särskilt känslig för effekterna av den globala uppvärmningen. Bild Kimmo Syrjänen.
Den näst vanligaste orsaken till att arter blir utsatta är att livsmiljöerna växer igen. För 639 arter är igenväxning den främsta hotfaktorn. Klimatförändringen inverkar speciellt på att fjällarter hotas.
Konkreta åtgärder finns för att förbättra arternas situation
Mycket kan göras för att minska hoten mot arterna. I hotbedömningen eller Rödlistan presenteras både allmänna och riktade åtgärder för att förbättra arternas levnadsförhållanden. Att inrätta skyddsområden räcker inte för att bevara arterna, utan mångfalden måste beaktas i all resurs- och områdesanvändning.
Mängden aktiva skydds-, restaurerings- och skötselåtgärder borde öka märkbart speciellt för att säkra artrikedomen på myrarna och i fågelvåtmarkerna. Dessutom behövs mer information om artförekomster och arters levnadsvanor. Informationens tillgänglighet och användbarhet borde också förbättras.
Den femte hotbedömningen av Finlands arter
Hotstatusen för arterna i Finland bedömdes för femte gången. Finlands miljöcentral koordinerade arbetet och 180 experter från universiteten, de naturvetenskapliga museerna, Naturresursinstitutet, Finlands miljöcentral, Forststyrelsen och Suomen nisäkästieteellinen seura (föreningen för däggdjursvetenskap i Finland) deltog. De sakkunniga amatörer och pensionerade naturvetenskapsmän som deltog i arbetet gjorde en värdefull insats. En styrgrupp som tillsatts av miljöministeriet ledde arbetet och godkände arbetsgruppernas bedömningar.
Arter meddelandet
Ytterligare information
- Miljöråd Esko Hyvärinen, miljöministeriet, tfn 0400 143 876, fornamn.efternamn@ym.fi
- Äldre forskare Ulla-Maija Liukko, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 387, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
- Enhetschef Aino Juslén, Naturhistoriska centralmuseet, tfn 050 310 9703, fornamn.efternamn@helsinki.fi
- Biodiversitets- och kommunikationsexpert Riku Lumiaro, Finlands miljöcentral, tfn 040 509 8654, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Länkar
Bilder på arter finns tillgängliga för media på finska webbplatsen
Rent, syrerikt vatten är livsviktigt för många arter som lever i strömmande vatten, t.ex. för flodpärlmusslan. Arten har bedömts vara starkt hotad. Bild Panu Oulasvirta.