Nyhet 13-12-2018 kl. 15.38
Ett omfattande informationspaket om Östersjöns tillstånd har sammanställts. I rapporten Havsmiljöns tillstånd i Finland 2018 definieras vad som avses med ”god status”, och havsmiljöns tillstånd 2011–2016 har bedömts utifrån denna definition. Eftersom havsmiljön till många delar inte uppnår god status innehåller rapporten allmänna mål för hur tillståndet kan förbättras. Publikationen innehåller forskningsdata om plankton, sälar, näringsämnen, farliga ämnen, skräp, buller och effekterna av mänsklig verksamhet. Publikationen, som är utgiven av Finlands miljöcentral, uppdaterar samtidigt den information om havsmiljöns tillstånd som ingår i Finlands havsförvaltningsplan och som används som underlag när åtgärdsprogrammet för havsvården uppdateras.
Havsmiljöns tillstånd i Finland 2018 tillhandahålls avgiftsfritt som elektronisk publikation.
Mer än 80 finländska experter har deltagit i utarbetandet av rapporten. Redaktörer för rapporten är experter som arbetar vid Finlands miljöcentral, miljöministeriet och NTM-centralen i Egentliga Finland. Finlands miljöcentral har undantagsvis gett ut rapporten i den serie som kräver vetenskaplig referentgranskning, för avsikten har varit att säkra resultatens tillförlitlighet hos externa bedömare.
Havsmiljöns tillstånd fortfarande dåligt, men det finns också tecken på förbättring
”Vår rapport visar att det finns tecken på att Östersjöns tillstånd håller på att förbättras, trots att miljöstatusen som helhet fortfarande är dålig. Att mängden farliga och skadliga ämnen minskar syns i form av lyckad förökning hos toppredatorer, och insatserna för att minska näringsbelastningen ger resultat i synnerhet i östra Finska viken”, sammanfattar Samuli Korpinen, forskningschef vid Finlands miljöcentral och en av redaktörerna till publikationen.
Rapporten behandlar utöver havets tillstånd också den belastning som mänsklig verksamhet orsakar, liksom även annat tryck på miljön som orsakas av människan. Havsmiljöns tillstånd påverkas mest av belastningen från avrinningsområdet: näringsämnen, farliga och skadliga ämnen och skräp. Mänsklig verksamhet har en betydande inverkan på havet, och detta framkommer bl.a. som minskade bestånd av utsatta havsfåglar, ett hot mot havsöringen och en kvalitetsförsämring hos flera havsarters livsmiljöer.
För första gången har man nu också bedömt de ekonomiska fördelarna av att havet uppnår god status. De kan motsvara uppemot 430 miljoner euro per år.
Olika åtgärder behövs i olika havsområden
Hela Finlands havsområde är eutrofierat. Sedan mitten av 1970-talet har man dock lyckats minska den fosforbelastning i Östersjön som kommer från Finland. Trenden är inte lika tydlig när det gäller den totala kvävebelastningen, även om kvävebelastningen från samhället har minskat.
Det finns också skillnader mellan de olika havsområdena. I Bottniska viken är eutrofieringen inte så kraftig och havsbottnens syreförhållanden fortfarande goda. Där mår de bentiska samhällena och livsmiljöerna bättre än i Finska viken, Skärgårdshavet och norra Östersjön. Även beträffande planktonsamhällen, havsfåglar och Östersjövikare förekommer det skillnader mellan Bottniska viken och andra havsområden. Under de senaste åren har eutrofieringen också ökat i Bottenhavet, som hittills mått förhållandevis bra.
Målet god status i havsmiljön
”Målet för havsvården är god status i havsmiljön. Den bedömning som nu har genomförts kommer nästa år att utgöra informationsunderlag vid revideringen av havsförvaltningsplanens åtgärdsprogram. Åtgärder bör inriktas framför allt på de faktorer och de områden där mänsklig verksamhet har haft uppenbart skadlig inverkan och där god miljöstatus inte har nåtts”, berättar miljörådet Maria Laamanen vid miljöministeriet.
Den rapport som nu getts ut är kopplad till den bedömning av Östersjöns tillstånd och trycket på havsmiljön som Kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö (HELCOM) offentliggjorde sommaren 2018. I HELCOM:s bedömning användes för Finlands del samma uppgifter som i den rapport som nu ges ut.
Mer information:
Samuli Korpinen, Finlands miljöcentralen SYKE, tel. 029 525 1811, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Maria Laamanen, miljöministeriet, p. 0295 250 359, fornamn.efternamn@ym.fi
Janne Suomela, NTM-centralen i Egentliga Finland, tel. 0295 022 947, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi