Pressmeddelande 01-06-2017 kl. 9.33
Blågröna alger i strandvattnet. Bild: Niina Yliknuussi
Risken för omfattande blomningar av blågröna alger i Finska viken är större än under tidigare år. Den exceptionella näringsämnessituationen beror bland annat på pulser av saltvatten från Nordsjön till Östersjön 2014 och 2016. Till följd av dessa strömmade fosforhaltigt djupvatten in i Finska viken. Dessutom blandade den isfria och blåsiga vintern vattenskikten och förde näringsämnen till Finska vikens ytvatten. Betydande algblomningar kan också bildas i den norra delen av Östersjöns huvudbassäng, Skärgårdshavet och Bottenhavets södra del.
Enligt SYKE är risken stor för att det bildas bälten av cyanobakterier på Finlands öppna havsområden i Finska viken, med undantag av den östliga delen. Dessutom är risken avsevärd i den norra delen av Östersjöns huvudbassäng, på Skärgårdshavet och i den sydöstra delen av Bottenhavet. I den mellersta delen av Bottenhavet är risken för blomning måttlig. I den norra delen av Bottenhavet och i Bottenviken är risken liten.
Uppkomsten av cyanobakteriebälten är mest beroende av vädret. De rikligaste blomningarna uppkommer när blåsiga perioder och högtryck alternerar under sommaren så att näringsämnen som stiger upp från djupare skikt göder cyanobakterierna och den stigande vattentemperaturen gynnar deras tillväxt. På grund av vind- och strömningsförhållandena kan en alggröt ställvis hopas på stränderna. Blomningarna av cyanobakterier i Finlands havsområden infaller vanligen i slutet av juli och i början av augusti. Blomningarna kan ställvis pågå långt in på hösten, men inte lika massiva som på sommaren.
Näringsämnessituationen i Finska viken är exceptionell för närvarande
Bakom den exceptionella näringsämnessituationen 2017 finns många orsaker. I slutet av 2016 ledde kraftiga ostliga vindar till att vattenståndet sjönk i Finska viken. Följden var att fosforhaltigt djupvatten strömmade från Östersjöns huvudbassäng till Finska viken. Den isfria och blåsiga vintern rörde om i Finska vikens vattenpelare och man ser den ökade fosforhalten som kommit med djupvattnet också i ytvattnet.
Saltvattenpulserna som kom från Nordsjön 2014 och 2016 har gjort att gammalt fosforhaltigt djupvatten förskjutits mot Finska vikens mynning. Den näringsämnessituation som nu gynnar sommarens blomningar hade under rådande väderförhållanden också uppstått utan saltpulser. De förstärkte emellertid fenomenet.
De fenomen som har lett till den exceptionella näringsämnessituationen har att göra med den allmänna eutrofieringen och strömningarna i Östersjön. Näringsämnesbelastningen i östra Finska viken har emellertid klart minskat under det senaste årtiondet, vilket syns i östra Finska vikens förbättrade status.
Förutom i Finska viken har en näringsämnessituation med relativt sett mycket fosfor jämfört med kväve bildats under vintern också i norra delen av Östersjöns huvudbassäng, i Skärgårdshavet och i södra delen av Bottenhavet. Den bildar underlag för synnerligen kraftiga blomningar av cyanobakterier i de här områdena under den kommande sommaren ifall väderförhållandena är lämpliga för att blomningarna ska uppstå. I de här områdena är näringsämnessituationen emellertid närmare tidigare års nivå än i Finska viken.
Förändringarna i cyanobakteriebältena kan vara snabba
Hur blomningarna som bildas ute till havs driver in mot kusten beror till stor del på de rådande vind- och strömningsförhållandena. Cyanobakteriernas ytblomning kan driva in mot skärgården och kusten särskilt vid sydliga vindar. Kraftiga vindar rör om blomningen i ytvattnet så att den är svårare att observera. Under vindstilla perioder stiger cyanobakterierna igen upp mot ytan.
Bälten av cyanobakterier. Bild: Riku Lumiaro
Vid kusten och i skärgården kan strömningsförhållandena och näringsämnesbelastningens källor orsaka lokala blomningar av cyanobakterier i synnerhet under en lång vindstilla och varm period. Dessutom kan vinden hopa cyanobakterierna i strandvattnet och på stränderna.
Cyanobakterierna kan bilda olika slags gifter och ämnen som irriterar huden. Man ska alltid vara försiktig med rikliga blomningar av cyanobakterier.
Blomningarna påverkas av vinterns näringsämnessituation
Den ökade risken för förekomst av cyanobakterieblomningar beror mest på kväve- och fosformängderna förra vintern. Uppgifter om dessa kom från mätningar av näringsämneshalterna som gjordes av SYKE och det svenska meteorologiska institutet (SMHI) vintern 2017 på forskningsfartyget Aranda. Förekomstrisken bedömdes med en ekosystemmodell för Östersjön i samarbete mellan SYKE och meteorologiska institutet.
Den kommande sommarens väderförhållanden kan emellertid inte förutspås med tillräcklig noggrannhet, så uppskattningen av blomningarna baserar sig på vind-, strömnings- och temperaturförhållandena under de fem föregående åren. Bedömningen av risken för förekomst av cyanobakterier beskriver bäst situationen i de öppna havsområdena.
De resultat som modellen gav bedömdes av experter. I den slutliga riskprognosen beaktade man dessutom osäkerhetsfaktorerna i modellen och utnyttjade erfarenheterna av tidigare års bedömningar och observationer. Dessutom beaktades näringsämneshalternas utveckling under våren 2017 enligt resultaten av uppföljningen Alg@line på handelsfartyg.
Informationen om alger inleds
SYKEs havscentrum informerar om algläget i de öppna havsområdena i Finland varje vecka med början denna vecka till slutet av augusti.
Ytterligare information
Bedömning av risken för algblomningar
Ledande forskare Harri Kuosa, Finlands miljöcentral SYKE,
fornamn.efternamn@ymparisto.fi, tfn +358 (0)295 251 106
Läget i Finska viken och Östersjön
Specialforskare Mika Raateoja, Finlands miljöcentral SYKE,
fornamn.efternamn@ymparisto.fi, tfn +358 (0)50 5355 709
Kommunikation
Informationschef Sirpa Pellinen, Finlands miljöcentral SYKE,
fornamn.efternamn@ymparisto.fi, tfn +358 (0)295 251 502
Karta i full storlek