Pressmeddelande 02-06-2016 kl. 10.22
Enligt en bedömning som Finlands miljöcentrals (SYKE) havscentrum har gjort är risken för bildningen av anhopningar av blågrönalger betydlig i en stor del av Finska viken, Skärgårdshavet och den norra delen av Östersjöns huvudbassäng. I Bottenhavets mellersta och södra delar samt i den östra delen av Finska viken är risken måttlig. I norra delen av Bottenhavet och i Bottenviken är risken liten.
Till och med kraftiga blomningar av blågrönalger möjliga – väderleken avgör
Risken för vidsträckta s.k. blomningar av blågrönalger på de finska havsområdena är ställvis betydlig. Under den gångna vintern var fosfathalten i Finska vikens ytskikt rätt hög, i likhet med läget den föregående vintern. Fosfat som transporterats från Östersjöns huvudbassäng till Finska vikens djupvatten, samt fosfat som gått i lösning från bottensedimenten på grund av dåliga syreförhållanden, har genom omblandning i den gångna vinterns stormar nått de ytligare vattenskikten. Halterna av närsalter som bildats under vintern i Finska viken, och även i den norra delen av Östersjöns huvudbassäng och Skärgårdshavet, innebär ett stort relativt överskott av fosfor jämfört med kväve. Det gör möjligt att i dessa havsområden uppstår kraftiga blomningar av blågrönalger, förutsatt att även väderförhållandena är lämpliga.
Algblomningarna på Finlands havsområden kulminerar normalt i slutet av juli och början av augusti. Vindstilla och varmt väder främjar tillväxt av blågröna alger. Blomning kan ändå ställvis förekomma långt in på hösten, men inte i så massiv omfattning som på sommaren. Under sommaren 2016 bedöms risken för vidsträckta blågrönalgblomningar på våra havsområden vara större än under de senaste åren i genomsnitt, men ändå klart mindre än t.ex. under somrarna i milleniets början med svåra blomningar.
Grunderna för riskbedömningen
Riskbedömningen för blågrönalgsblomningar baserar sig på att koncentrationerna av närsalter under den gångna vintern, och förhållandet mellan koncentrationerna av kväve och fosfor, utnyttjas i en ekosystemmodell för Östersjön som används av Finlands miljöcentral för att skapa scenaria för algernas tillväxt. Utgångsdata för modellen var närsaltmätningar utförda på forskningsfartyget Aranda under vintern 2016 i samarbete mellan SYKE och svenska SMHI. Eftersom det är omöjligt att tillförlitligt göra en prognos över den kommande sommarens väderlek, baserar sig beräkningen av algblomningens utveckling på data om vind-, strömnings- och temperaturförhållanden från fem tidigare år. Därutöver beaktades uppmätt utveckling av närsaltskoncentrationer under våren 2016 baserat på resultat från s.k. Alg@line-övervakning på handelsfartyg.
Modellresultaten går igenom en expertbedömning. I den beaktar man osäkerhetsfaktorerna i modellen och utnyttjar erfarenheterna av tidigare års bedömningar och observationer. Riskanalysen gällande blomning av blågrönalger beskriver bäst förhållandena på öppet hav.
Algsituationen kan förändras snabbt
Huruvida en massförekomst av alger som uppstått på öppet hav driver intill kustområden är till stor del en funktion av rådande vind- och strömningsförhållanden. Ytansamlingar av blågröna alger kan transporteras till skärgård och kust speciellt vid sydliga vindar. Kraftig vind omblandar algmassan i ytvattnet, vilket medför att det blir svårare att upptäcka algerna. Under perioder av stiltje eller mycket svaga vindar stiger de blågröna algerna snabbt åter till ytan.
Blomning av blågrönalger. © Pirjo Ferin, Miljöförvaltningens bildarkiv
Vid kusten och i skärgården kan strömningsförhållandena i kombination med olika belastningskällor av närsalter orsaka lokala blomningar av blågröna alger, speciellt under långa perioder av svaga vindar och höga temperaturer. Dessutom kan vind och vågor anhopa blågröna alger i strandvattnen och på stranden. Eftersom blågröna alger kan bilda olika giftiga och hudirriterande ämnen, är det alltid skäl att förhålla sig aktsam till massförekomst av dessa alger.
Mängden av algblomningar varierar
Vädret är den mest betydande faktorn för uppkomst av algblomning. De största blomningarna inträffar vid alternerande perioder av blåsigt väder och högtryck i passande rytm, så att närsalter från djupare vattenskikt kommer till algernas förfogande och vattnets temperatur stiger tillräckligt för att gynna tillväxt av blågrönalger. Strömningsmönster koncentrerar alger, så att ”alggröt” och klarare vattenmassor kan förekomma sida vid sida också inom korta avstånd även på öppet hav. Den stora puls av saltvatten som flödade in till Östersjön från Nordsjön för ett och ett halvt år sedan har enligt nuvarande kunskap inte i hög grad påverkat risken för blomning av blågrönalger inom våra havsområden, och effekten av de mindre inflöden som senare observerats har begränsat sig till södra Östersjön. Påverkan av saltpulserna studeras kontinuerligt i samband med havsforskningsfartyget Arandas övervakningsexpeditioner.
Informationen om alger inleds
SYKEs havscentrum informerar om algläget i de finska havsområdena varje vecka, med början denna vecka, till slutet av augusti.
Ytterligare information
Riskbedömning av algblomningar
Ledande forskare Harri Kuosa, SYKEs havscentrum, förnamn.efternamn@ymparisto.fi, tfn 0295 251 106
Ekosystemmodeller
Forskare Kim Dahlbo, SYKEs havscentrum, förnamn.efternamn@ymparisto.fi, tfn 0295 251 096
Tillståndet i Finska viken och Östersjön
Specialforskare Mika Raateoja, SYKEs havscentrum, förnamn.efternamn@ymparisto.fi, tfn 050 5355709
Kommunikation
Informationschef Sirpa Pellinen, SYKEs kommunikation, förnamn.efternamn@ymparisto.fi, tfn 0295 251 502