Finlands miljöcentral (SYKE) har publicerat uppdaterad information om tillståndet i finska Östersjöns ekosystem. Denna finskspråkiga publikation, Meren Pärskäys 2015 (Havets stänk 2015), bjuder på vetenskaplig information om Östersjöns vård och tillstånd. Trots många havsvårdsåtgärder under de senaste decennierna, är Östersjöekosystemets tillstånd fortfarande dåligt. Publikationen presenterar visuellt bl. a. Östersjöns ekosystemhjul om de 11 deskriptorerna i EU:s havsstrategi och deras tillstånd baserat på statusbedömningen år 2012 i Finlands havsförvaltningsplan.
Havets stänk 2015 presenterar bl.a. ekosystemhjulet av Östersjöns 11 deskriptorer för bedömning av god miljöstatus.
Övervakningen av Östersjöns tillstånd lever och utvecklas
Östersjöns ekosystem har observerats i över hundra år, vilket ger en god grund för bedömning av tillståndet i den marina miljön. Långtidsövervakning kräver dock fortgående utveckling och observationerna måste uppdateras så att mätarna av havets tillstånd hålls användbara.
EU:s direktiv om en marin strategi har lyft fram skräp och buller i Östersjön som nya forskningsobjekt. Forskarna vid SYKE har genom experiment utrett hur mikroplast drivits i näringsväven och enligt specialforskare Outi Setälä visar resultaten att många planktonorganismer inte kan skilja skräp från riktig föda. Det internationella BIAS-projektet (Baltic Sea Information on the Acoustic Soundscape) som inleddes 2014 utreder för sin del ljudmiljön under vattnet. ”När vi får mera data, kan man till exempel försöka förlägga verksamhet som orsakar buller till en tidpunkt då den stör organismerna minst”, poängterar överinspektör Jukka Pajala vid SYKE.
Eutrofiering, skadliga ämnen och klimatförändringen Östersjöns gissel
Många faktorer gör Östersjön känslig för påverkan av eutrofiering och skadliga ämnen, men det skiljer på hur ömtåliga olika havsområden är för eutrofiering. I Skärgårdshavets jordbruksdominerade avrinningsområde är sjöarna få och det adsorberar endast en procent av den fosfor som rinner ut i vattendragen. ”Merparten av Östersjöns näringsbelastning härstammar från åkrarna, eftersom de är rika på näringsämnen, de bearbetas ofta och odlingen är koncentrerad till de sjöfattiga kustområdena”, klarlägger specialforskare Petri Ekholm vid SYKE.
© Raisa Turja
Effekterna av skadliga ämnen på Östersjöns organismer har utretts bl.a. med hjälp av blåmusslor.
Skadliga kemikalier rinner ut i havet från många olika källor. Miljöeffekterna av flera vardagskemikalier är dock till stor del ännu dåligt kända. Det är svårt att förutse vilken samverkan de antropogena kemikalierna och naturens egna kemikalier har. De allvarligare förändringarna i ekosystemen kan förhindras bättre om effekterna följs upp på organismnivå.
Eutrofieringen leder till syrefria bottnar. Till och med en kortvarig syrefrihet påverkar bottendjurssamhällenas mångfald, och därför består Finska vikens bottendjurssamhällen idag främst av arter som tål syrefattiga förhållanden. Stora bottendjursindivider är viktiga för fåglars och fiskars näring. Som bäst utvecklas en mätare för fördelningen av de långlivade arternas storlek. I framtiden beskriver den både bottendjurssamhällenas tillstånd och hur fungerande näringsväven är.
Artsammansättningen i Östersjöns växtplankton har förändrats under en lång tid och det förekommer allt flera blomningar av blågrönalger. Dessutom har eutrofieringen minskat artsammansättningen hos djurplankton, vilket försvagar kvaliteten på näringen för de planktonätande fiskarna. Eutrofieringen har också ändrat de grunda bottnarnas organismsamhällen: kustens ettåriga trådalger hör till vinnarna och blåstången till förlorarna. Skyddet av olika naturtyper är ofta det bästa sättet att bevara också de arter som lever i dessa miljöer, men inte ens skyddsområden stoppar eutrofieringens effekter.
Även klimatförändringen kan förvärra eutrofieringen av Östersjön. ”Detta beror på att de varmare vintrarna och rikligare regnen orsakat en ökning av avrinningen av näringsämnen i Östersjön. Det är dock svårt att i detta skede förutspå hur snabba och kraftiga effekterna är”, konstaterar forskningsprofessor Markku Viitasalo vid SYKE.
Havets goda tillstånd gynnar alla
Ändringarna i Östersjöns näringsväv måste beaktas som en helhet. ”Människan har rubbat Östersjöns ekosystem i synnerhet genom att öka mängden näringsämnen och därmed också mängden alger”, summerar ledande forskare Harri Kuosa vid SYKE och tillägger att ”en annan klar förändring är minskningen av de stora djuren på den högre nivån i näringsväven, vilket betyder att de lägre nivåerna utnyttjas”. Enligt Kuosa kan denna trend – den s.k. krympande näringsväven – observeras överallt i världens hav. Regeringen har i sitt program utsett föroreningen av Östersjöns miljö som ett hot för Finland. ”För närvarande är miljöskyddet av Östersjön ett lappande av spåren av mänsklig verksamhet, vars mål är att nå en god miljöstatus i den marina miljön”, konstaterar Kuosa.
Östersjöns ”betjäningsdisk” erbjuder förutom en fiskfångst också många andra ekosystemtjänster. I produktpriserna beaktas dock inte alltid skadorna som de orsakar miljön. ”I brödbitens pris ingår inte återvinningsservicen som Östersjön erbjuder, och ändå överstiger nyttan av att minska eutrofieringen av Östersjön fyrfalt kostnaderna för vattenvårdsåtgärderna”, förtydligar specialforskare Soile Oinonen vid SYKE.
Publikation
Havets stänk 2015 - Meren pärskäys 2015 Obs! Tillgänglig endast på finska.
Ytterligare information
Östersjöns tillstånd
Ledande forskare Harri Kuosa, Finlands miljöcentral SYKE, tfn 0295 251 106
Specialforskare Seppo Knuuttila, Finlands miljöcentral SYKE, tfn 0295 251 286
Marint avfall
Specialforskare Outi Setälä, Finlands miljöcentral SYKE, tfn 0295 251 635
Buller
Överinspektör Jukka Pajala, Finlands miljöcentral SYKE, tfn 0295 251 491
Näringsbelastning från jordbruket
Specialforskare Petri Ekholm, Finlands miljöcentral SYKE, tfn 0295 251 102
Klimatförändring
Forskningsprofessor Markku Viitasalo, Finlands miljöcentral SYKE, tfn 0295 251 742
De samhälleliga och ekonomiska konsekvenserna av Östersjöns tillstånd
Forskare Soile Oinonen, Finlands miljöcentral SYKE, tfn 0295 251 323
Information om publikationen
Planerare Eija Rantajärvi, Finlands miljöcentral SYKE, tfn 0295 251 542
E-post: fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Skandinaviska bokstäver ersätts på följande sätt: ä=a, ö=o, å=a