Pressmeddelande 03-06-2021 kl. 8.50
© Bild: Ilkka Lastumäki
Risken för kraftiga och omfattande algblomningar i östra Finska viken och Östersjöns huvudbassäng i sommar är något högre än sommaren 2020. Under genomsnittliga sommarväderförhållanden är risken för alger hög i norra delen av Östersjöns huvudbassäng och i Skärgårdshavet. I östra Finska viken och nästan hela Bottenhavet är risken för alger måttlig och i Bottenviken låg. Väderförhållandena under sommaren kommer att vara avgörande för hur denna risk eventuellt kommer att realiseras, eftersom näringssituationen i norra delen av Östersjöns huvudbassäng inte har förändrats under de senaste åren. Blomningarna i Bottenhavet har ökat under de senaste åren. Särskilt gynnsamma väderförhållanden, d.v.s. varmt och soligt väder, kan orsaka kraftiga blomningar av blågrönalger, medan ogynnsamma förhållanden resulterar i betydligt färre algmattor.
Risken för blomning av blågrönalger 2021. © Bild: SYKE
Grundförutsättningarna för algblomning i Östersjön oförändrade
Den grundläggande orsaken till att blågrönalgblomningar förekommer i Östersjön är havets näringssituation. Under hela 2000-talet har Östersjöns huvudbassäng varit så näringsrik att rikliga blomningar av blågrönalger har varit möjliga. Näringssituationen i huvudbassängen har också stor inverkan på algsituationen i Finska viken. Blomningarnas mängd beror främst på sommarens väderförhållanden, eftersom blågrönalger behöver varmt och soligt väder för att blomma. Vädret, i synnerhet i juli, är avgörande för hur stora ytblomningar som bildas och vilka områden som drabbas värst. En solig och varm juli är den bästa tiden för blågrönalgernas tillväxt.
Mängden näringsämnen i Östersjön beror på årtionden av belastning under vilka stora mängder både kväve och särskilt fosfor har ackumulerats i havet. Utgångspunkten för blågrönalgernas tillväxt varierar något från år till år. Huvudreservoaren av näringsämnen ligger nära botten, i djupt vatten som blandas med ytvattnet beroende på höstens och vinterns väder- och isförhållanden. Även om näringsbelastningen i havet klart har minskat under de senaste årtiondena sker återhämtningen av Östersjön som helhet långsamt.
Näringssituationen i östra Finska viken har förbättrats under det senaste decenniet. Däremot har situationen i Bottenhavet försämrats. Stora mängder blågrönalger har blommat i Bottenhavet under de senaste åren. Detta beror på Bottenhavets ökade fosforkoncentrationer som misstänks bero på ökade djupvattenflöden från Östersjöns huvudbassäng i söder till Bottniska viken. Syrehalten i Bottenhavets botten har varit rätt så god, så att fosforn som sjunker till botten med algernas biomassa har kunnat binda sig till bottensedimentet, till skillnad från de syrefria förhållandena i Östersjöns huvudbassäng.
Stora mängder blågrönalger har blommat i Bottenhavet under de senaste åren. Sammanfattning av blågrönalgobservationer och av de ytliga algområden som tolkats utgående från satellitbilder. Observationer av blågrönalger: Insjö & havswiki, Riksomfattande alguppföljningen. SYKEs fjärranalysmaterial har licensierats med licensen CC Erkännande 4.0 Internationell. SYKEs material, innehåller modifierad Copernicus-data (2020)
Riskbedömning för blomningar av blågrönalger i havsområdena nära Finland
Riskbedömningen för algblomning i havsområden nära Finland baserar sig på de mängder kväve och fosfor som algerna kan utnyttja och som fanns tillgängliga under föregående vinter. Näringshalterna kartläggs innan algerna börjar utnyttja dem på våren. SYKE och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) mäter mycket utförligt näringsnivåerna i hela Östersjön i samband med sina övervakningsresor under vintern. SYKE bedömer risken för algblomning med hjälp av Östersjöns ekosystemmodell i samarbete med Meteorologiska institutet. Utöver näringsnivåerna på vintern tar bedömningen hänsyn till utvecklingen av näringsämneskoncentrationer under våren, eftersom vattenrörelser på våren kan förändra helhetsbilden. Vårens näringsdata fås från SYKE:s övervakningsuppdrag i slutet av april och Alg@line-övervakningen som görs på handelsfartyg.
”Syftet med den bedömning som görs i början av juni är att påminna i synnerhet nya havs- och kustresenärer om att blomningssäsongen för blågrönalger börjar. Den regionala riskbedömningen har varit ganska stabil från år till år. En aktuell bild av algsituationen kan fås från SYKE:s veckovisa algöversikter, och den allra bästa bilden får man med sina egna ögon”, säger ledande forskaren Harri Kuosa vid Finlands miljöcentral. ”Vi vill särskilt informera allmänheten om att blågrönalgblomningar i Bottenhavet har blivit vanligare. Fosforhalterna i Bottenhavet har ökat avsevärt. Därför är observationen av blågrönalger också viktig i Bottniska viken.”
Vädret i början av sommaren kommer att ha en avgörande inverkan på när och hur blågrönalgernas blomning börjar. I allmänhet börjar blågrönalgsäsongen tidigast efter midsommar och blomningstoppen är i det finländska havsområdet i juli och början av augusti. Algmattor kan fortfarande ses långt in på hösten, men de mest utbredda blomningarna är då vanligtvis över. På hösten har kustresenärer ibland lagt märke till stora mängder blågrönalger, särskilt i grunda vikar. Blågrönalgblomningarna som färgar strandstenarna på hösten är emellertid mestadels lokala.
Vinterns regnighet och mildhet orsakar näringsbelastning från flodvatten på vår kust. All näringsbelastning är kopplad till Östersjöns övergödning. Det är i alla fall svårt att bedöma hur en enskild vinter påverkar sommarens blågrönalgblomningar eftersom växtplankton konsumerar näringsämnen redan på våren. På våren är det andra algarter än blågrönalger som frodas. Vårens algarter sjunker snabbt till botten, där nedbrytning av planktonmassan ökar syreförbrukningen och därmed fosforutsläppen. Även på vintern ökar således näringsbelastningen indirekt blomningen av blågrönalger och uppehåller en generellt dålig ekologisk status i våra havsområden.
Ytansamlingar av blågrönalger kan förändras snabbt
De algmassor som bildas på det öppna havet rör sig med strömmarna. Deras rörelser uppskattas i SYKE:s veckovisa algöversikter. Blågrönalger som blommar på det öppna havet kan spridas till Skärgårdshavets södra delar och till Finska vikens kuster, särskilt i sydvästliga och sydliga vindar. Ett högtryck som pågår länge uppehåller konstant blomning av blågrönalger. Starka vindar kan blanda ytvattnet så att flytande algmattor blir svåra att upptäcka. När vinden avtar samlas blågrönalgerna på ytan i en tydligt synlig flotte, men det handlar egentligen inte om snabb algtillväxt. På hösten dör blågrönalgerna gradvis när vattnet svalnar och mängden ljus minskar.
Alla som rör sig till sjöss märker att blågrönalger förekommer mycket fläckvis. Mängden blågrönalger kan variera mycket, även i ett litet område. På öppna havet bildar blågrönalger ofta ansamlingar, men ibland kan hela fjärdar vara täckta av alger. Vid kusten och i skärgården kan flödesförhållandena och vinden orsaka algansamlingar. Lokala näringskällor, särskilt fosforbelastningar som frigörs från mjuk bottenlera i grunda kustområden under dåliga syreförhållanden, kan föda blågrönalger under långa perioder av stiltje och värme.
Blågrönalgerna som förekommer i Östersjön kan bilda olika gifter och föreningar som irriterar huden. Därför finns det alltid anledning att vara försiktig med större mängder blågrönalger.
Algöversikterna börjar
Finlands miljöcentral rapporterar veckovis om den allmänna algsituationen fram till slutet av augusti. Den första algöversikten för sommaren 2021 publiceras idag, 3.6.2021 kl. 13.00.
Mer information:
Riskbedömning av algblomningar:
Ledande forskare Harri Kuosa, Finlands miljöcentral SYKE, tfn 0295 251 106, e-post: fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Kommunikationsexpert Eija Järvinen, Finlands miljöcentral SYKE, tfn 0295 251 242, e-post: fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Bilder för medierna:
Länkar: