Nyhet 02-12-2021 kl. 15.34
Blåmusslan är en central art i Östersjöns som erbjuder skydd för mikroorganismer, mat för havsfåglar och renar vattnet genom att filtrera det. Bild: Mats Westerbom
Östersjöns marina natur är artrik och mångformig, men för närvarande utsätts den för stor belastning från allt från klimatförändring till sjötrafik. På längre sikt är arter som anpassat sig till Östersjön i farozonen att försvinna när deras levnadsförhållanden förändras. Med tanke på den marina naturens välbefinnande och bevarandet av arterna är det viktigt att skyddet av havsområdena förbättras och effektiviseras och att skyddet och användningen av Östersjön kan samordnas på ett hållbart sätt.
Under de kommande åtta åren görs en stor satsning på skyddet av Östersjöns marina natur, i och med att det nya projektet LIFE IP BIODIVERSEA inleds i december. Den totala budgeten för projektet som beställts av miljöministeriet och koordineras av Forststyrelsen är nästan 20 miljoner euro. Av detta kommer 60 procent från Europeiska unionens LIFE-program.
BIODIVERSEA-projektet bygger starkt på metoder, material och kunnande som utvecklats i VELMU-programmet som SYKE samordnar. I projektet kommer man att kartlägga havsområden för att identifiera deras naturvärden, följa med utvecklingen av tillståndet i redan kartlagda områden, skapa ett mer fungerande nätverk av skyddsområden, undersöka människans inverkan på den marina naturen, utveckla hållbar naturturism samt tillhandahålla information om den marina naturens betydelse och vikten av att skydda den.
"BIODIVERSEA är ett viktigt steg för att trygga den biologiska mångfalden i Östersjön. Projektet effektiviserar skyddet av den marina naturen genom att iståndsätta försämrade livsmiljöer och utreda var det lönar sig att inrätta nya skyddsområden. Ett utvidgat nätverk av marina skyddsområden främjar vårt viktiga mål att stoppa naturförlusten", konstaterar miljö- och klimatminister Emma Kari.
Ett fungerande nätverk av skyddsområden som mål
Det ambitiösa målet för EU:s strategi för biologisk mångfald är att 30 procent av den europeiska havsarealen ska vara skyddad senast 2030. I projektet utreds hur detta mål kan uppnås på ett så effektivt och samtidigt samhälleligt hållbart sätt som möjligt. Det nuvarande nätverket av skyddsområden täcker cirka 12 procent av Finlands havsareal. Utifrån materialet i inventeringsprogrammet för marin undervattensnatur (VELMU) ska man lokalisera de mest mångformiga och värdefulla objekten i undervattensnaturen och utarbeta en färdplan som omfattar hela kusten för att utveckla nätverket av skyddsområden.
Enbart en ökning av skyddsområdenas areal räcker inte för att trygga den marina naturens mångfald. Inom projektet söker man metoder för att effektivisera det befintliga nätverket av skyddsområden till exempel genom att bättre än tidigare beakta naturvärdena under vatten i planeringen av skötseln och användningen av områdena. Även klimatförändringens inverkan på organismerna och den belastning som människan orsakar utreds för att säkerställa att skyddet är effektivt även i framtiden.
Buller, plastskräp och främmande arter påverkar havets tillstånd
Finlands miljöcentral SYKEs roll i projektet är att undersöka människans inverkan på den biologiska mångfalden i havsområden, exempelvis undervattensbuller från fartyg och plastskräp. I projektet görs bland annat den första bullerkartan för skärgårdsområden. Det har forskats mycket om undervattensbuller på öppet hav men hittills inte om undervattensbuller från småbåtar i skärgården och dess inverkan på organismer.
”Vi använder innovativa metoder i projektet. Vi utreder exempelvis mängden människor till havs med hjälp av teleuppgifter och kartlägger båttrafiken i skärgården med hjälp av satellitbilder”, säger forskningsprofessor Markku Viitasalo, som leder SYKEs del av projektet.
I projektet utreds också vilka havsområden det finns mest skräp i och konkreta uppstädningskampanjer ordnas. Projektet utvecklar även uppföljningsmetoder för havsfåglar och undersöker främmande arters såsom minkens och slamkrabbans inverkan.
”I projektet siktar vi på konkreta åtgärder som verkligen förbättrar havsmiljöns mångfald och saktar ner naturförlusten. Det är första gången det görs uppföljning av biodiversiteten i de väldigt mångsidiga lågvattensområdena”, säger Viitasalo.
Blåstången lider av övergödning, men fina bestånd finns ännu kvar på många ställen. Bild från Helsingholmen i Skärgårdshavet. Bild: Markku Viitasalo
Östersjöns tillstånd förbättras genom samarbete
"Att öka skyddet av havet går bara om alla som verkar på havet – både de som söker rekreation där och näringsidkarna – tillsammans förbinder sig att stoppa naturförlusten. Därför bedriver man inom projektet ett omfattande samarbete med olika aktörer och informerar på ett jämlikt sätt om nyttan med skyddet av den marina naturen och de utmaningar det för med sig", konstaterar Penina Blankett, konsultativ tjänsteman vid miljöministeriet.
I projektet utvecklas också i samarbete med markägarna lösningar för att skydda privatägda havsområden. Arbetet grundar sig på Gullkronas pilotprojekt för skyddsområden och erfarenheterna av det.
I projektet deltar förutom Forststyrelsens Naturtjänster och Jakt- och fisketjänster och Miljöministeriet även Ålands landskapsregering, Finlands miljöcentral SYKE, Naturresursinstitutet Luke, Åbo Akademi, Åbo yrkeshögskola, Geologiska forskningscentralen GTK och Baltic Sea Action Group BSAG.
Forststyrelsens meddelande: Det nya LIFE IP BIODIVERSEA -projektet är Finlands hittills största satsning på att skydda Östersjöns arter och naturtyper
Mer information:
Belastning som orsakas av mänsklig verksamhet, nätverket av skyddsområden samt uppföljningar:
Forskningsprofessor Markku Viitasalo, Finlands miljöcentral, fornamn.efternamn@syke.fi, tfn 0295 251742
Projektet BIODIVERSEA som helhet, nätverket av skyddsområden, utveckling av naturturismen samt restaureringsåtgärder:
Naturskyddschef Anu Riihimäki, Forststyrelsen, anu.riihimaki@metsa.fi, tfn +358 40 842 1916
Marina aktörers roller, lagstiftning och biodiversitetsstrategin:
Konsultativ tjänsteman Penina Blankett, miljöministeriet, penina.blankett@gov.fi, tfn 0295 250058